En helt vanlig dag
Dagen har varit en sån där konstig dag där man knappt kan säga vad man har gjort men fått massa saker gjorda i alla fall... skumt... Men det har inte varit så spännande grejer så det är inget att "skriva hem" om egentligen. Badade lite, skrev lite, moppade lite, åt lite, kolla skidskyttet lite, läst lite och nu är det snart sängdags...
Hörde att ni fått mer snö hemma och att det är stormvarning utfärdad... Då kan jag trösta er med att just nu är det mest mulet här och det regnar varje dag, flera gånger... Känns lite skumt, borde inte vara så nu. Men allt är upp och ner med det mesta så det får man ju tåla.
Skänkte en tacksamhetens tanke åt att världens bästa Lena med familj inte är kvar i Japan utan i tryggt förvar i Täby. Och även om de har vänner kvar där och säkert har det jobbigt med det, så är jag väldigt egoistiskt glad att Lena är på hemmaplan.
Här är lite lugna gatan just nu. Har sagt hej då till Leif och Carina idag, trist. Men det kommer nya chang-polare snart, så det går ingen nöd på mig!
Jag har ju hunnit med att läsa lite när jag legat vid poolen. Här kommer en snabbresumé:
Ernst Brunner, Hornsgatan: Men är den mannen riktigt... hemma??? Katastrof!!!
Christoffer Carlsson, Fallet Vincent Franke: Tja, helt ok, men efter två veckor kan jag inte tala om hur den slutar...
Klas Östergren, Den sista cigarretten: Kanonbra, rekomenderas starkt.
Carsten Jensen, Vi de drunknade: Strålande! Fantastisk! Splendido!
Sen började jag på Älskade syster av Joyce Carol Oates... Men jag tycker det är lite jobbigt att läsa en bok där vart och vartannat stycke står innom parentes med en massa talstreck och citationstecken och dessutom en parentes i parentesen... typ... Det får bli den dag det tryter ordentligt, innan dess kommer jag inte läsa ut den...
Nä, nu får det bli nån timme med Håkan Nesser och Maskarna på Carmine Street.
Natti natti
jag är också egoistiskt "glad" att jag med fam inte är kvar i Japan nu! Det är så otroligt svårt att fatta omfattningen om vad som skett och sker. Jag har följt mina vänner via FB och deras oro. Den jag inte hört ifrån är min granne som bodde på samma våning som oss, dvs 42, som ska ha sitt första barn nu om någon vecka ... fy fasen!
Kul dock att läsa om hur du har det därborta, det verkar inte vara många moln på din himmel :-) Njut!
Kramar,
Lena
Vi får hoppas att det finns en förklaring varför du inte hört något om din granne. Jag förstår att det är väldigt oroligt därborta.
Ett och annat moln finns här (med en jävla massa vatten i kan jag säga...) men värmen är go så allt är toppen ändå :) Kram
