Ylvas resa

Packade strandprylarna i väska och gav mig av ganska tidigt till Coconut Beach. Det är en sån där liten skön strand som man hittar mellan de stora och massbefolkade stränderna. Hade hört att det i helgen fanns maneter där och när jag kom fram blev jag tillsagd på knapphändig, men fullt förståelig, engelska att det inte var läpligt att bada idag heller. "Come nex day, madame!"

Ok, så är det ju ibland och jag tänkte att någon av de massbefolkade stränderna får duga. Så jag tuffade iväg igen. Efter cirka 100 meter händer något obehagligt, jag fattar inte först vad det är, men Holger skakar och bär sig allmänt underligt åt. Så jag stannar och ser att han har fått punktering! Fy så läskigt det var!

Så där står jag "in the middle of nowhere" just vid en nedlagd gammal restaurang och solen gassar som sjutton...

                     

Vad gör man då om man befinner sig i Khao Lak? Jo man ringer Mr Chu, han kan ju fixa allt. Och mycket riktigt, 17 minuter senare kommer det en fantastisk liten halt och tandlös människa, glad som sjutton och skriker: Chu???

                         
                                                  Meckarmoppe årsmodell typ 1957!


                   Sen började han att banka på Holger, slog och bånkade så jag blev riktigt orolig.

                          

Till slut fick han ut en helt söndertrasad slang och utbrast: Ojojojojo...!!! Och sen bånka han lite till, pumpade och sen var det klart. "Look! Finish!" Sen satte han upp två fingrar i luften och jag förstod att han ville ha 200 bath för besväret... Men fatta!!! 200 bath, typ 50 kronor, för att komma till mig där jag står mitt ute i ödemarken, byter slangen, är desutom väldigt glad hela tiden, och sen vill han ha 50 kronor för arbetet. Helt galet!

Orkar inte ens tänka på allt omak jag hade behövt gå igenom hemma i Sverige för att få den bortforslad och sen väntetid på verkstaden och sen notan på det.

Idag har många goda tankar skickats till både Mr Chu och Mr Meck.

Dagens tankenöt: Det passerade kanske 28 personer under tiden jag väntade, 22 var västerlänningar och 6 var thailändare. Gissa vilka som stannade och frågade om jag behövde hjälp???
 
Ja, nån strand blev det inte för mig idag. Jag åkte förbi Mr Chu och tackade för hjälpen, sen åkte jag till VM och kastade mig i poolen!

På kvällskvisten åkte jag till favohaket Chong-Fah för att bevittna en underbar solnedgång. Jag har gjort några försök tidigare men det har alltid kommit något i vägen... Gissa vad? Jo, regn! Och vad hände när jag just hade tagit första klunken av ölen och precis fått ut min mat? Jo, det började regna!!! Jag hade kanske en halvtimme kvar innan solen skulle doppa sig i havet och så kommer skyfall nummer 318 bara den här veckan... Men jag ger mig inte. Jag ska f-n i mig se den där solnedgången innan jag åker hem!

I morgon ska jag ut på nya äventyr, men det får ni läsa om i morgon kväll. Nu ska jag sova :)

Natti