Trots allt blev idag en bra dag
Hur många timmar i ens liv är det egentligen meningen att man ska behöva tillbringa i olika väntrum???
I morse skulle jag till vårdcentralen i Hornstull för att ta ett ynka litet blodprov, men det blev inte så enkelt som jag trodde. Det började med att jag missade tunnelbanan med 2,3 sekunder. Fick vänta några minuter på nästa men den stunde kan man ju använda till att fundera på absolut ingenting, så det var ok.
När jag äntligen kom fram till vc så hade deras lab-avdelning stängt!!! Jag har gått där i 15 år, minst en gång om året, och så stänger de hela alltihopa utan att meddela mig!!! Grrrr...
Ok, så jag chansade på att de skulle ta emot mig på Liljeholmen. Skynda skynda. Klockan var 8,22 när jag matade ut min nummerlapp. Det var fem nummer före mig så då kunde jag sätta mig ner och fundera på absolut ingenting, så det var ok.
48 minuter senare fick jag komma in!!! 48!!! Vid det laget hade jag slutat att fundera på absolut ingenting och jag var duktigt irriterad på specialköer för varan-patienter och specialköer för gravida. Och sen när jag kom in var sköterska så pratsugen och jag blev nedlusad av hennes berättelser från tiden som sköterska i USA. Och väluppfostrad som jag är satt jag nån minut och såg hennes mun glappa medan jag satt och fundera på hur mycket som helst!!!
Jag var 1,5 timmar försenad till jobbet, jag hade 14 samtal som väntade på att bli avklarade och dessutom en promenad på 10-15 minuter innan jag var i Gröndal och redo för skrivbordet.
När jag väl släpptes ut från vc började jag fundera på hur många timmar jag har spenderat i olika väntrum. Men det är ju egentligen helt absurt!!! Tänk så många timmar/dagar/ veckor vi alla spenderar i olika väntrum bara för att sjukvården inte klarar av att hantera vanlig hederlig tidsbokning och ett enkelt nummerlappssystem...
Och hur många kronor kostar detta varje dag, i utebliven arbetsinsats??? Det är ju egentligen helt vansinnigt!!!
Trots mina tankar om först absolut ingenting och sen om sjukvårdens fatala misslyckanen, så blev det en himla bra dag. Jag åt lunch med min kompis Lena som har bott i Japan i fyra år (om jag har skrivit något annat tidigare så är det inget att bry sig om) och nu "möts vi i dörren" som hon sa när vi satt på det lokala caféet i Gröndal. Hon kommer hem och jag åker bort... Men det var såååå kul att träffa henne och känna att allt var som när vi sågs sist för kanske två år sedan. Som jag sagt tidigare så är det härligt med vänskap som aldrig rostar :)
Fick dessutom prata med en väldigt trevlig tjej på Länsförsäkringar i Kronoberg. Hon skulle fixa så jag inte behöver betala in mitt pensionssparande under halvåret jag är tjänstledig. Tack för det!!!
Dagen avslutades med en spännande handbollsmatch, så på det hela taget är jag ganska nöjd med Idag :)
Nu ska jag bara prata lite med Janne sen ska jag lägga huvudet på kudden...
... och fundera på absolut ingenting.
I morse skulle jag till vårdcentralen i Hornstull för att ta ett ynka litet blodprov, men det blev inte så enkelt som jag trodde. Det började med att jag missade tunnelbanan med 2,3 sekunder. Fick vänta några minuter på nästa men den stunde kan man ju använda till att fundera på absolut ingenting, så det var ok.
När jag äntligen kom fram till vc så hade deras lab-avdelning stängt!!! Jag har gått där i 15 år, minst en gång om året, och så stänger de hela alltihopa utan att meddela mig!!! Grrrr...
Ok, så jag chansade på att de skulle ta emot mig på Liljeholmen. Skynda skynda. Klockan var 8,22 när jag matade ut min nummerlapp. Det var fem nummer före mig så då kunde jag sätta mig ner och fundera på absolut ingenting, så det var ok.
48 minuter senare fick jag komma in!!! 48!!! Vid det laget hade jag slutat att fundera på absolut ingenting och jag var duktigt irriterad på specialköer för varan-patienter och specialköer för gravida. Och sen när jag kom in var sköterska så pratsugen och jag blev nedlusad av hennes berättelser från tiden som sköterska i USA. Och väluppfostrad som jag är satt jag nån minut och såg hennes mun glappa medan jag satt och fundera på hur mycket som helst!!!
Jag var 1,5 timmar försenad till jobbet, jag hade 14 samtal som väntade på att bli avklarade och dessutom en promenad på 10-15 minuter innan jag var i Gröndal och redo för skrivbordet.
När jag väl släpptes ut från vc började jag fundera på hur många timmar jag har spenderat i olika väntrum. Men det är ju egentligen helt absurt!!! Tänk så många timmar/dagar/ veckor vi alla spenderar i olika väntrum bara för att sjukvården inte klarar av att hantera vanlig hederlig tidsbokning och ett enkelt nummerlappssystem...
Och hur många kronor kostar detta varje dag, i utebliven arbetsinsats??? Det är ju egentligen helt vansinnigt!!!
Trots mina tankar om först absolut ingenting och sen om sjukvårdens fatala misslyckanen, så blev det en himla bra dag. Jag åt lunch med min kompis Lena som har bott i Japan i fyra år (om jag har skrivit något annat tidigare så är det inget att bry sig om) och nu "möts vi i dörren" som hon sa när vi satt på det lokala caféet i Gröndal. Hon kommer hem och jag åker bort... Men det var såååå kul att träffa henne och känna att allt var som när vi sågs sist för kanske två år sedan. Som jag sagt tidigare så är det härligt med vänskap som aldrig rostar :)
Fick dessutom prata med en väldigt trevlig tjej på Länsförsäkringar i Kronoberg. Hon skulle fixa så jag inte behöver betala in mitt pensionssparande under halvåret jag är tjänstledig. Tack för det!!!
Dagen avslutades med en spännande handbollsmatch, så på det hela taget är jag ganska nöjd med Idag :)
Nu ska jag bara prata lite med Janne sen ska jag lägga huvudet på kudden...
... och fundera på absolut ingenting.
Kommentarer
Postat av: Systeryster
Spännande?
Deprimerande var ordet!
Postat av: MaPa
Skönt när det positiva övervägde en sån dag
Trackback
