Vildgåsfest... å jag kan inte va me... :(
Men detta är väl typiskt!!! Har väntat lääänge nu på den här inbjudan, den brukar dyka upp vart femte år. Och så när den äntligen kommer så visar det sig att jag inte kan vara med. Festen är en vecka innan jag kommer tillbaka till Sverige... Typiskt!!!
Vildgåsen hette ungdomsgården jag gick på typ varje dag under några år på 70-talet. Vi fikade och tjuvrökte, spelade volleyboll och gick luciatåg på vårdavdelningar. En gång om året var det "Vi Unga"-stämma på annan ort och vi tältade, spelade volleyboll och bordtennis. En och annan "langad" öl slank ner också, men det jag minns mest är att vi hade så förbannat roligt tillsammans. Jag får hoppas att Kicki eller Yvonne tänker gå så de kan berätta vad som har hänt. För som det står i inbjudan så blir vi som tonåringar på dessa fester och dramor, tårar och hångel i korridorerna är självklara aktiviteter :):)
Snälla fantastiska Katarina har hjälpt mig med datorn idag. Hon satt i flera timma och trixa å fixa så nu funkar det mesta. Vilket otroligt tålamod hon har.
Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och börja skriva... äh, just det... ska ju klara av en 11-timmars flygning först... ensam... med mellanlandning...
Alltså, vet inte om jag behöver åka, skulle kanske ta å tänka om. Kan ju faktiskt lika bra sitta här och skriva. Eller om det går en båt... eller en buss... tåg kanske...
... jag kollar det i morgon:)
Natti natti
Vildgåsen hette ungdomsgården jag gick på typ varje dag under några år på 70-talet. Vi fikade och tjuvrökte, spelade volleyboll och gick luciatåg på vårdavdelningar. En gång om året var det "Vi Unga"-stämma på annan ort och vi tältade, spelade volleyboll och bordtennis. En och annan "langad" öl slank ner också, men det jag minns mest är att vi hade så förbannat roligt tillsammans. Jag får hoppas att Kicki eller Yvonne tänker gå så de kan berätta vad som har hänt. För som det står i inbjudan så blir vi som tonåringar på dessa fester och dramor, tårar och hångel i korridorerna är självklara aktiviteter :):)
Snälla fantastiska Katarina har hjälpt mig med datorn idag. Hon satt i flera timma och trixa å fixa så nu funkar det mesta. Vilket otroligt tålamod hon har.
Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och börja skriva... äh, just det... ska ju klara av en 11-timmars flygning först... ensam... med mellanlandning...
Alltså, vet inte om jag behöver åka, skulle kanske ta å tänka om. Kan ju faktiskt lika bra sitta här och skriva. Eller om det går en båt... eller en buss... tåg kanske...
... jag kollar det i morgon:)
Natti natti
Kommentarer
Postat av: malin
Harú tappat rodret? KLART du ska ÅKA!!!!!!! - Om inte annat kan det vara värt att se mina avundsjuka kommentarer som ju alltid kan värma dig någon kylig kväll vid poolen!?! Kram och stoppa ångesttåget!
Postat av: Ylva
Skratt skratt... ja Malin, dina sura kommentarer kan jag ju inte leva utan så det är väl bara att droga ner mig och be nån putta mig i rätt riktning, mot baren! För det finns väl sådana på flyget?... eller???
Postat av: malin
Ja - baren kommer till Dig! På planet! No worries, och känns det jobbigt kan du ju trösta dig med flytvästen som finns under sätet framför dig!
Postat av: MaPa
Vi avundas dig inte själva transporten men sen.....
Trackback
